Inlägg

Zlatan får ny chef, del 2.

/0 Kommentarer/i /av

Du kanske undrar varför jag bedömer det vara intressant att läsa om när Zlatan fått nya chefer och om det finns något att lära? Det vill jag påstå att det finns. Kanske är du erbjuden att ta över en enhet, verksamhet, grupp där du vet det finns 1-2 riktigt starka individer med stora egon. Individer och egon som är så avgörande för dig som chef att du måste ha dem på din sida för att kunna utöva det ledarskap du vill.
Jag har fortsatt leta efter nycklar i Zlatans biografi hur de chefer som han fått störst förtroende för agerat vid introduktionen. Så här kommer nästa del i när Zlatan får ny chef.

Sommaren 2008 blev Jose Mourinho ny tränare för italienska Inter som Zlatan spelade för då. Zlatan skriver i sin självbiografi att Mourinho ringde honom under fotbolls-EM och hörde sig för hur det var med honom. Mourinho började med andra ord direkt att börja bygga relationen med Zlatan. Några dagar senare messade Mourinho Zlatan efter matchen mot Spanien, vilket Zlatan skriver följande om: ”Sms från tränaren! Jag menar, jag spelade med landslaget, det var inte hans business. Men han engagerade sig, och jag svarade och fick nya sms. Det var wow, Mourinho kollar på mig. Jag kände mig sedd”.
Zlatan skriver att han förstod att det fanns ett syfte med messen. Att Mourinho ville peppa honom och skapa lojalitet. Och att döma av hur ofta Zlatan tar chansen att hylla Mourinho för hans ledarskap så gjorde Mourinho allt rätt för att skapa förtroende.

När Zlatan får ny chef, del 1.

/0 Kommentarer/i /av

När jag föreläser om att vara ny som chef ritar jag upp en spetsvinklig triangel för att visa vad man behöver för att kunna lyckas som chef. Alla mina erfarenheter och allt det jag läst har kokats ned till den där triangeln där det första hörnet står för relation och det andra för förtroende och spetsen uppåt för ledarskap. Utan relation inget förtroende och då inget ledarskap. Plain simple och inte direkt kärnfysik, men ändå så svårt.

Att få intervjua Zlatan är ju bara att glömma, men jag har lagt lite tid på att försöka hitta gemensamma nämnare hos dom tränare som fått Zlatans förtroende och vad dom gjort. I höstas fick Zlatan en ny chef då PSG anställde Laurent Blanc som tränare. Blanc som var ifrågasatt som förbundskapten under EM 2012 för att han inte klarat av att hantera stora egon. Hur agerade Blanc nu för att få förtroende hos ett av världens största egon? Och kan vi översätta det till ett mer vanligt arbetsliv? Några nycklar får vi i Johanna Frändéns intervju med Blanc i Aftonbladet (17/12-2013)

– Det handlar också om hur man hanterar honom. Jag sa direkt till honom vad jag tyckte, jag sa som det var utan att dölja något eller hyckla. Jag ringde honom innan vi träffades, eftersom han var på semester och skulle ansluta senare, och förklarade för honom hur jag såg på saker och ting, vad som var möjligt och inte, vad jag ville ha av honom. Vi diskuterade med varandra och utbytte åsikter. Man kan alltid säga ”jag är tränare, och spelarna gör som jag vill, passar det inte kan de lämna”, men det går aldrig att jobba så med riktigt stora spelare. Man måste veta vad de tycker om saker och ting, om de håller med eller inte, vad det finns för alternativ, kanske har de egna idéer att framföra.

Något av det viktigaste för en ny chef är hur du börjar och tar dig an ditt nya uppdrag. Jag vill påstå att Blanc gjorde allt rätt här för att hantera Zlatans ego.  Han förekom det möte där du som ny chef ska presenteras för arbetsgruppen och hålla ditt ”presidenttal” (dina värderingar, din syn på ledarskap). Blanc förekom också det enskilda ”lära-känna-samtalet” (drivkrafter och samarbete) som följer efter presidenttalet. Han gjorde allt i ett när han ringde Zlatan.

I nästa del av Zlatan får ny chef tittar jag närmare på hans relation med José Mourinho.