I våras gästades bloggen av Felicia Yeh Nortoft som delade med sig av sina tankar om att våga satsa på miljöombyte. I fredags fick Felicia en halv sida i Göteborgs-Posten att berätta om det projekt, Hikikomori, som hon är projektledare för. Kul att GP uppmärksammar projektet och Felicia, som vill vara med och göra skillnad!
Jag har läst hans bok Vart är du på väg och vill du dit flera gånger. Jag har sett han ett par gånger på scen.
Alltid med lika stor behållning. Det ska därför bli spännande att få ett recensionsex av hans nya bok Du läcker vad du tänker i slutet av maj.
Christer är mannen som har gjort sunt förnuft till sin affärsidé.
Nu undrar du kanske vad detta har att göra med nya och blivande chefer. Jag vet inte riktigt, blir mitt ärliga svar. Eller, så är det kanske så att jag upplever mer och mer att vi håller på att processa, omorganisera och möta ihjäl oss vilket får oss att längta efter något greppbart. Något begripligt. Något meningsfullt. Där vi känner vilka vi är till för i vårt företag/organisation. Vi måste kunna bättre. För varför skulle vi annars så ofta längta tillbaka och titta i backspegeln?
Jag börjar mer och mer känna jag på något sätt borde formulera ett manifest (visst låter det seriöst) eller skriva en ny bok.
Jag har antennerna ute.
Jag antecknar.
Jag läser artiklar och böcker för att stärka min tes.
Kanske är jag något på spåren.
“Mänskligt ledarskap”, “Magkänslans ledarskap”, Mitt Jag AB”?
Ps: förhoppningsvis kan jag inom en vecka presentera en ny gästbloggare. Felicia Yeh Nortoft som gästbloggare blev en succé så jag tänkte köra på att låta andra få komma till tals här också.
Trevlig vecka!
Idag har bloggen nöjet att presentera en spännande gästbloggare, nämligen Felicia Yeh Nortoft som arbetar som projektledare i Göteborgs Stad och som även är vice ordförande för Akademikerförbundet SSR Göteborgs Stad.
Jag har fått den stora äran att skriva ett gästinlägg på denna intressanta blogg. Onsdags kväll satt jag på Aspenäs herrgård, tittade på en Champion League match med några chefer och hann avhandla: vart mitt framtida projekt borde ligga, innovativa idéer kring stora förändringar i stadsdelarnas organisation, genuina och trevliga frågor kring hur jag trivdes, vad jag och projektet behövde från dem och erbjudande om framtida samverkan. Jag som inte ens gillar fotboll (förutom möjligen landskamper och när det finns kända spelare i matchen.)
När man bokar tillfälle för workshop, utbildning eller teambuilding så finns det många vinster med miljöombyte från ordinarie arbetsplats och gärna utanför stan med övernattning. Generellt så checkar man oftast ut någon timme innan dagens slut när det är endagskonferenser. Det finns ju alltid det där livspusslet med planering av hämta barn, sociala aktiviteter, handla mat, laga mat, städa och/eller träna m.m. Sedan utvecklas även de sociala relationerna på en helt annan nivå över de goda luncherna och fikat – och ett snäpp till när man dessutom umgås efter arbetstid över en god middag och frukost. Det är självklart späckade dagar, både i matintag och kunskapsutbyte, och generellt är man rätt trött i huvudet men man sitter alla i samma båt och det i sig är sammanförande. Och när man t.ex. är som jag, ny i stadsdelarna och behöver lobba in projekt i ordinarie led, så finns det ingen bättre investering än ordna en sådan workshop och att nätverka vid alla tillfällen som ges. Plötsligt har man skrattat mycket ihop, visat sin personlighet och att samarbeta framöver blir självklart…
Det var förresten Atlético och Barcelona som spelade, Atlético vann och det var nåt bra enligt den enda i sällskapet som egentligen brydde sig. Förutom det sociala kapitalet så vann jag även en gratis burk chips bjussat från en av cheferna… en bra kväll helt enkelt!